Europas Pärla
Till min stora överraskning är staden Riga enligt Tallink Silja Lines informationsbrochyr Europas Pärla. Enligt min tidigare, ack så fördomsfulla, uppfattning, är riga ingen annat än en baltstad. Grå och ganska sliten i kanterna.
I helgen var jag alltså på en av de ökänta Baltbåtarna. Jag åkte på kryssning till Riga, fram och tillbaka på mindre än 48 timmar. Ni kan alltså tänka er att det kanske inte var just den Lettiska konsten, kulturen eller livsinställningen jag var ute efter att ta reda mer om. Nej, jag hade inte alls förberett mig på att Riga skulle vara någon Europas Pärla, precis som jag inte alls tycker att Stockholm är ett Nordens Venedig. Det är bara löjligt.
Jag och mina kompanjoner hade alltså omkring sex timmar på oss att upptäcka staden Riga, från det att båten lade till i hamnen, tills att den skulle avgå igen. Vi begav oss med föga förväntning mot de gamla delarna av staden. Några av mina fördomar infriades här, det var nämligen grått och det var helt klart slitet i kanterna. Men den omtalade pärlan, den insåg jag genast vad den syftade till. I de små gränderna som utgjorde gamla stan (mycket lik Stockholms egen utgåva) hittade vi helt makalösa Art Nouveau konstverk. Husfasader, trappuppgångar, dörrar, fönsterglas och caféer som tagna från 20-talet. Vi hade hittat en hel liten värld som dyrkar Art Nouveau med allt vad det innebär. Något liknande har jag aldrig upplevt.
Med detta vill jag ombe alla er som åker med Tallinks färjor till Riga att uppleva staden när ni ändå är där. Det är ganska fantastiskt, även om det kanske inte riktigt är den pärla som man från informationen på båten får uppfattningen av. Jag skulle kalla det en välformad gråsten, med en antydan av röd kulör. Trevlig men lite långtråkig.
Alphonse Mucha, har ingenting med Riga att göra. Endast lite ögongodis.
